Våra synpunkter på EU-kommissionens handlingsplan om cirkulär ekonomi

Ragn-Sells vill understryka att det i de av EU-kommissionen olika identifierade faserna - produktion, produktionsprocesser, konsumtion – sker återvinning, som t.ex. återvinning av produktionsspill, energi, kemikalier, förpackningsmaterial som kan användas som input igen. Det är alltså inte enbart i slutfasen – återvinning (waste management) – som återvinning sker. Denna aspekt synes till stor del saknas i EU-kommissionens förslag.

En annan viktig aspekt på cirkulär ekonomi är att ha i åtanke att kretsloppen i praktiken består av två olika kretslopp, som helst inte bör blandas genom att giftiga ämnen från det tekniska kretsloppet förs in i det biologiska kretsloppet. Det tekniska kretsloppet är enklare att sluta genom utveckling av nya affärsmodeller. I det biologiska kretsloppet är inte detta lika enkelt. Där är istället avgiftning helt centralt – det som går in i kretsloppet får inte vara giftigt, då blir även avfallet det, vilket gör det svårare att återvinna och återanvända.

Vår erfarenhet är att många aktörer i näringslivet liksom i det offentliga har börjat tänka cirkulärt och vill agera därefter, men regelverken styr fortfarande samhällets totala förbrukning åt fel håll.

För att möjliggöra en affärsmässig utveckling av en cirkulär ekonomi krävs att regelverk och styrmedel skapar konkurrensneutralitet på marknaden.

 

Ragn-Sells har identifierat följande områden där vi anser att en förändring behövs i det svenska regelverket – och som utgör en grund för våra synpunkter även på EU-kommissionens förslag.

  1. En helhetssyn måste anammas som gör det mer lönsamt att återvinna och återanvända än att utvinna nya jungfruliga råvaror. Regelverk och styrmedel ska främja en förflyttning uppåt i avfallshierarkin.
  2. Återvinningsflöden av metaller och mineraler måste ha minst lika bra utvinningsförutsättningar som om de utvinns ur jungfrulig mark. Ett tydligt exempel är deponiskatten, som saknas vid jungfrulig utvinning av mineraler. Den används istället som straffskatt på utvinningsrester från återvinningsflöden och hämmar därmed effektivt den cirkulära ekonomin.
  3. Verksamheters avfall måste ägas av verksamheten som alstrat avfallet. För att stimulera innovation och cirkulära kretslopp behöver vi en tydligare avgränsad definition av begreppet ”därmed jämförligt avfall”, så att det står klart vad som utgör verksamhetsavfall. Idag råder kommunalt godtycke i tolkningen av miljöbalken, vilket hindrar företagen från att ta sitt ansvar och skydda värdet som upparbetats i deras varor från kassering och förbränning.
  4. Offentlig upphandling måste genomföras så att det skapas en drivkraft för nytänkande och en omställning mot en cirkulär ekonomi. Genom funktionell upphandling med fokus på funktion och målbild möjliggörs innovationskraft och utveckling som kan bidra till att sluta kretsloppen.
  5. Cirkulär fosfor. Fosfor är en kritisk råvara och ett livsavgörande mineral vars kretslopp är brutet och som har en alarmerande utveckling. Vi anser att ett särskilt etappmål bör införas i de svenska miljömålen, med innebörden att återföringen av fosfor ökar till minst 40 procent. För att sluta kretsloppet anser vi att det ska införas krav på fosforutvinning, även vid slamförbränning. Detta bör även drivas på EU-nivå.
  1. Cirkulär ekonomi skapar även förutsättningar för ett företag som Ragn-Sells att öka sin ambition inom området social hållbarhet. Med ökat behov av kompetens och arbetskraft kan vi rekrytera nyanlända och öka mångfalden i vårt företag. Mångfald bidrar till nytänkande som kan leda till ny innovation och hållbar tillväxt om rätt styrd.

Omställningen till ett cirkulärt samhälle kommer dock att ske gradvis. Utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och innovativa tekniska metoder kommer att ske gradvis, och för att skynda på omställningen behöver efterfrågan på sekundära råvaror stimuleras. För att detta ska kunna växa fram krävs en tydlig ram från samhällets sida. Till I avvaktan på att det cirkulära systemet fungerar fullt ut bör samhället fortsätta att utgå ifrån principer om att förorenaren betalar (PPP) samt utveckla producenternas ansvar.